Nu borde jag traska en trappa ner och lägga lite energi på lägre entropi i köket. Efter en långpromenad med två degklumpar till tvillingar i vagn följt av pepparkaksbak med tre minimarodörer är man ärligt rätt degig. Pappa och AK kommer hem om en knapp timme och de kommer väl få hjärtslag om de ser köket i detta skick. De är ju trotts allt inte vana vid studentkorridorskaoset som jag kan välja att blunda för efter mycket intensiv träning.
Det gick trotts allt ganska bra idag. Rätt nervös var jag efter att inte ha passat syskonen sen i somras. Nu ligger de och sussar, hoppas jag, sött och jag är redo att krypa till kojs, klockan åtta... Funderar nästan starkt att skita i köket men det känns lite taskigt att ge det som överraskning till de som förhoppningsvis haft en förhållandevis lugn afton i julklappshetsen.
Tillslut i sömnigheten sitter jag som på nålar för att jag hörde det beryktas att betygen från transptentan ges ut om man mailar föreläsaren. Jag vet inte riktigt varför jag tryckte på skicka, men snabbt som attan gick det och nu har jag en stor klump i magen som beror på något helt annat än för mycket pepparkaksdeg.
Uppskjutandet av städningen har nått sitt slut och jag får väl släpa mitt sega huvud ner till kaoset. Trots allt en lyckad dag med ett helt fat fullproppat med artificiell pepparkakssmak som resultat. Om man nu bara kunde få lite julkänsla så skulle jag inte ha mycket att klaga på.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar