IQ-fiskmås

Jag vet inte hur det gick till men efter tentan ändrades karraktären under mattelektionerna något totalt. Jag tror det kan ha något att göra med vår underbara föreläsare men det kan också ha att göra med att vi inte fattar ett skit. Vi flummar rätt mycket nu. Så här brukar det se ut under andra halvan.

Mitt hår stod på ända i timmar, blir det inte lättare snart tror jag att jag svimmar. Inte nog med det, så som jag sliter mitt hår kommer mitt huvud bara vara fullt av sår.

Vad som fick våra hjärnor att snurra och magarna kurra. Vektorer jag hatar så därför jag de ratar. Vilket jag ångra lär den gången jag är tvungen att på egen hand plugga in det här.

Hanna Karlsson, trevlig prick. Vi börjar ofta skratta med endast en blick.

Men det här är väl självklart?! Eller???!

Så slutligen dagens citat som fick mig att sätta i halsen och fälla en tår.

"Så om ni har fattat de här tre alternativen så har ni fattat allt!" Patrick Nordsjö

Ouch... JAG FATTAR INGENTING!!!!!!

Snö

Ett tappert försök att vara kreativ med en måttligt bra kamera. Jag saknar min vän Canon.

Jag gillar snö... 

Har man ingen annan att fota så får det blir självporträtt.

'

Tentavokabulär

Tentamys - mys medan du pluggar så mår du bättre
Tentastickning - motiverande pluggeknik. Hoppas på ännu fler anhängare nästa tentavecka.
Tentaångest - nått som ger upphov till tentatrötthet och tentahumor, vilka är tättbesläktade.
Tentahjärna - vill inte gå in på detaljer här.
Tentafika - extremt hög kaffenivå och socker.
Tentastress - som jag har upptäckt sitter i rumpan för min del. Träningsvärken är konstant. De flesta upplever den dock i axlar och nacke.
Tentaflipp - högst vanlig företeelse när någon kastar pennan med villt uppspärrade ögon och antingen slänger sig bakåt, så att stolen nästan välter, och river sig i sitt hår eller studsar upp från stolen och rusar ut. Det sista alternativet följs oftast av en tentapromenad.
Tentaidioti - som att ha brandövning i en tentavecka. Kan även appliceras på individen när denna i tio minuter funderar på vad 9-2 är.
Tentailska - när man istället för att beundra någon som orkat lösa en extremt svår uppgift får panik och får en tentaflipp på denna person. Konsekvensen kan tränas bort av erfarna tentapluggare.
Tentafrossa - när man är helt rödblossig i ansiktet av utmattning och värmeslag och samtidigt fryser så man skakar. Kan ofta misstolkas med feber.

Bidra gärna med fler!

Tentaplugg

KC i solnedgånen. Ganska vackert. Sugig mobilkamera tyvärr.

Igår kom jag på mig själv med att fundera ut om jag på något sätt kunde räkna ut den vinkel på den rätvinkliga triangel jag såg framför mig när jag fick se ett flygplan på hemvägen. Allt jag ser hör numera ihop med trianglar eller cirklar. Det är skrämmande. Efter denna händelse satt jag i tio minuter i hallen och försökte komma på nästa sak man gör när man kommer hem (ta av sig skorna). Helt apatisk var jag.

Annars är det ganska roligt att tentaplugga. Vi har rätt kul.Nin supernollan-mantel används flitigt, liksom hatt, dagen till ära en fez, då det är hatt-tema. Imorgon är det knytkalas för ett gäng etanalare och vi har myntat det na uttrycket: tentastickning. Det sistnämnda innebär en metod att vi pluggar stenhårt i två timmar som belönas med en halvtimmes stickning. Torgvantar för min del. se påbörjad vante nedan.

Jag har märkt att jag är barnsligt förtjust i höstens fina lövhögar.

Jag har verkligen ingen aning hur jag ligger till i matten dock. Känns som om det kan gå hur som helst. Dock skönt när man ringer sin mor, som alltid varit väldigt orolig för om man pluggat tillräckligt, som säger "Äh, du får fler tillfällen om du misslyckas." Det är härligt att plugga på högskola!

Så här vin var jag när jag gick till ICA idag. Om kassörskans blickar kunde döda hade jag nog inte suttit här och skrivit nu. Fick god lust att skrika:
"Förlåt då för att jag försöker hitta lite humor i vardagen!" Tydligen så får man inte ha kul om andra har tråkigt. Det är väl inte mitt fel att hon hatar sitt jobb och jag kommer få en sjukt bra utbildning plus att jag har kul? Tog nog åt mig mer än jag trodde...

Haha, inte ens lönt att försöka förklara...

Vill du veta någonting, så fråga ugglan

Imorgon är en underbar dag! Det kommer vara en sådan dag när det känns som att allt runt omkring en timar med musiken i hörlurarna som i en musikvideo, i alla fall efter inhandlandet av nya hörlurar som fungerar. Vi har bara en mattelektion. Varken mer eller mindre. Visserligen har vi bestämt att vi ska göra vår grupp uppgift i kemi klart klockan åtta men att vara klar vid tolv är ett stort privilegium för någon som inte varit hemma innan halv åtta på hela veckan.

Jag vet att jag egentligen inte ska shopa så mycket mer den här månaden men det har kommit upp lite nödvändiga grejer. Som skosulor. Mina filtsulor som innehåller aktivt kol är inte så aktiva längre. Detta gör att mina fötter förblir fuktiga efter jag vistats inomhus som i sin tur leder till att jag fryser om fötterna, trots ynkliga tio grader varmt och vinterkängor. Nya yllesulor med aktivt kol och kanske ett övervägande att lägga in andra lite svalare sulor tills det blir riktigt vinterväder.

Jag "måste" även göra mitt första besök i "stadens" garnaffär som jag strykt runt ganska mycket men egentligen inte haft tillfälle att besöka förrän nu. Jag ska sticka ett par vantar och behöver således strumpstickor i storlek 3,5 och 4. Olyckligt nog hade jag nämligen bara 4,5 hemma. Jag tror dessvärre att jag dessutom kommer komma därifrån med garn till den här underbara tröjan:

Så fin!

Mönstret är från Ravelry så jag kan tyvärr inte länka men om det är någon som vill ha det och inte vill lägga 26,90 på det (vilket är rätt billigt) så kan jag maila filen. Fin som tusan är den i alla fall. Om någon undrar vad det blev av den andra tröjan så kan jag säga att den ligger på lur hemhemma i mammas vardagsrum, nästan klar. Det behövs bara lite motivation att fixa klart vissa delar. Inte nog med nyinköpt Raggigarn till vantar och eventuella julklappar eller liknande och den eventuella uggletröjan så finns det snart även ett paket till mig på posten med ytterligare raggsocksgarn som kommer göra en viss person glad vill jag tro. Jag ska bara hinna med alla projekt också. 

OJOJOJ!

Sätt ett kryss i era tak för jag har sprungit idag! Det blev väl inte mer än runt tre kilometer och det tog ganska avsevärt mycket längre tid än det borde gjort, jag går inte in i detaljer, men jag har börjat. Jag är heller inte avtänd att dra på mig de nya löpartightsen, som hittills bara tjänat sitt syfte som vanliga tights  (sjukt sköna...), och ta mig ut på löparspåret igen. Troligtvis en runda på lördag och söndag. Nu ska jag komma i form. Jag firade med en parisare som Birgitt trugade i mig. Hon går på offensiv nu när jag har sagt att jag ska bli nyttig...

Annars går det ganska bra med att försöka att inte småäta så mycket. Ska nog börja med förlängt lördagsgodis, det vill säga endast söta saker på helgen och vid festliga tillställningar. Så ska vi nog se till att den där balklänningen sitter lika fint som i somras om tre veckor.

Stjärnor är som fiskar... typ

Det finns en kurva på vägen jag går hem från bussen. I kurvan råkar det stå träd som skymmer gatlamporna längre fram runt kröken. Gatlampan i kröken är trasig. Det är nog ett av mina favoritställen i Sandby i alla fall på kvällen. Stjärnorna syns så klart där. Så nu kommer jag bli lite filosofisk och patetiskt ett tag. Varje gång jag går hem ifrån bussen och kastar en blick på himlen blir jag väldigt sugen på att ta på mig hela min garderob och lägga mig på gräsmattan i någon timme eller så. Enda knuxet är att det är lite blött  gräset den här årstiden.

Jag saknar faktiskt lite uppgiften från ettan när man var tvungen att sätta sig lite och studera hur stjärnorna rörde sig under kvällen och året. Det gav en liksom en ursäkt att sitta där ute och frysa, ensam och tänka på hur liten man egentligen är. Nu känns det mest patetiskt dock en av de mysigaste sakerna man kan göra. Synd att det är svårt att dela med nån. Är jag ensam att tycka så här? Jag känner ungefär samma förtjusning som när jag sitter framför det tropiska akvariet på Universeum. Som om jag skulle kunna tillbringa timmar i sträck med att bara sitta där. Tyvärr är man ju sällan själv där dock.

Nog med djupa tankar, nu ska jag dricka Mölnlycke-te och gå och lägga mig.

Guldfiskar i all ära men seriöst??

Jag vet att jag kan ha lite svårt att hålla käften men så här bokstavligt? Jag har fått ett gummiband emellan käkarna på vänster sida så nu går jag och öppnar och stänger munnen som en guldfisk. Det är liksom en sådan där rörelse jag gör automagiskt och inte tänker på. Folk på stan tittade väldigt underligt när jag var ute och gick med mina bröder och idislande som en ko. Dock är jag allt annat än bitter, även om jag vet minst en som kommer skratta ganska gott när jag kommer tillbaka till KC. Det är nämligen bara två månader tills jag blir av med plåthandeln i munnen för gott!

Resan hemhem har alltså börjat strålande och det är mysigt att träffa alla igen. Speciellt Saga. Vi har pusslat, bygt sandkakor, lekt monster vilket innebär att jag har sprungit runt som en gorilla och hävdat att jag skulle äta henne till middag och hon sprungit runt och gapskrattat "igen, igen!"

Nu ska vi dricka skumpa och äta kantarellsmörgås till förrätt för att fira föräldrarnas impulsköp av hus. =)

Hoppsan hejsan vad tiden går

Nu när nollningen är slut fick man genast se till att ta tag i plugget. Det är därför jag inte skrivit... för att jag har varit så flitig... hrm, typ. Om sanningen ska fram så är jag inte alls så flitig men nu känner jag mig i alla fall lite nöjd över mig själv för jag har skrivit den där sammanfattningen på processen för svavelsyra som jag ska ge de stackars gruppmedlemmar som ska hålla vårt muntliga föredrag. (Låååång mening.) Jag han även alla tal idag på matteövningen. Jag börjar fundera på om jag valt fel utbildning. Matten är sjukt kul! Nu håller vi på med trigonometri. Löv it!

Allt som hösten lider börjar jag känna att det här med singellivet inte alls är så peppande. Vad gör jag åt saken, jo jag äter en massa saker, nyttigt som onyttigt, och nu har jag lite svårt att knäppa mina favorit jeans. Förvisso de jag ärvt av min lillasyster på nått mirakulöst sätt, men ändå. Det är dags att börja träna. Emma ska bara bli frisk från sin femte förkylning i rad!

Nu på torsdag åker jag hemhem och det ska bli otroligt skönt att träffa alla igen. Hipp som happ så hade det gått sju veckor och innan man vet ordet av så är det väl lussebak och midnatt råder. Jag längtar faktiskt lite.