Jag tror att min hjärna har utvecklats till en ny sorts amöba. Sådär lagom sammanhängande encellsorganism i gigantisk proportion som ligger och skvalpar i mitt kranium oförmögen att göra den minsta funktion annat än äta sova. Detta pågrund av det extrema mastodontrep mellan elva och sex. Urblåst är väl en bokstavlig och figurativ beskrivning av mig just nu. Att träffa min enda levande jazzprofil, sjunga tillsammans med henne och prata Salem al Fakir under lunchen var dock värt väntan på tre korta insatser.
Det är så häftigt. Hur många är unnade att ens träffa en av sina absoluta förebilder och jag får sjunga med min! Tror dock att jag inte fattat riktigt att det är spelning imorn. Bara repat en vecka och sen är det spelning för lite drygt sex hundra pers. Lär ju få en nervositetschock imorgon. Därför tror jag att jag ska sätta på en tvätt samt gå igenom min packning och därefter call it a night.
Pussislusk
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar